Publicerat

Sköljmedel- Nej tack

När jag började kemikaliebanta för några år sedan var sköljmedel bland det första jag slutade med. Sen vi flyttade till hus hängde jag ut tvätten på tork under sommarhalvåret och tyckte den doften var ljuvlig. Resten av året när jag hängtorkade tvätten i tvättstugan kände jag inget behov av att tvätten skulle lukta. Den var ju ren och luktade därmed rent.

Nu när jag tänkte skriva om sköljmedel har jag läst på lite mer noggrant och blivit ganska förfärad. Varför ska man använda en kemikaliebomb på sina rentvättade kläder som man sen ska ha mot sin hud? Som dessutom verkar innehålla en rad kemikalier som är väldigt omdebatterade.

I regel innehåller sköljmedel parfym och i denna doft finns det ftalater, alltså hormonstörande ämnen. Det är samma som finns i plats gjorda av PVC. Dessutom är det allergiframkallande då sköljmedlet är gjort för att parfymen ska stanna kvar i kläderna. Reningsverken klarar inte av att rena vattnet helt från sköljmedel vilket gör att det med tiden kommer ut i naturen. Sköljmedel binder fukt vilket gör att kläderna blir mjuka men de blir heller aldrig riktigt torra och bryter även ner elasticiteten i kläderna. Vill man läsa mer kan jag tipsa om bloggen Saras Eviga som har ett bra inlägg angående sköljmedel.

Jag har hört att vissa använder eteriska oljor för doftens skull och ättika för att tvätten ska bli mjukare men det är inget jag själv har testat. Jag själv rekommenderar att köra doftfritt och även att skippa sköljmedlet helt.

Jag förstår att vissa vill ha mjuka handdukar till exempel. När vi fick barn förvandlades de härligt frasiga handdukarna till hårda och riviga för den lena babyhuden. Så då har vi börjat torktumla just handdukar av den orsaken. I boken ”Den onda badankan: ditt barn och de osynliga gifterna” skriver Katarina Johansson att hon pratat med en person som arbetade på ett reningsverk och som sa att när man stod vid utloppet där det renade vattnet åkte ut så kände man en stark doft av parfym. Tänk att det sen åker ut i naturen. Det kändes så fel och gjorde ont i mig när jag läste detta.

Om du fortfarande använder sköljmedel kanske du kan bli inspirerad till att sluta?

Share on Facebook
Tweet
Publicerat

KonMari – att tacka och släppa taget

För några år sedan bröt jag upp mitt liv, packade ner alla mina ägodelar och flyttade hem till mina föräldrar. Det var en väldigt omtumlande tid i mitt liv. Sedan rullade allt på i en väldans fart och vips så bodde jag i ett hus med min sambo i en ny stad. Tiden gick och det fanns en osynlig börda som tyngde mig. Alla mina flyttlådor som jag inte hade tagit tag i som fyllde upp en väldigt stor yta i vår källare.

Den julen fick jag boken ”Konsten att städa” skriven av Marie Kondo. Min svägerska skrattade och hoppades jag inte skulle ta det på fel sätt. Jag blev överlycklig! Det var precis vad jag behövde för att hantera kaoset med flyttlådorna. Nu är det länge sen jag läste den men jag kan ärligt säga att den förändrade mitt sätt att se på saker och ting. För det är just vad det är, saker och ting. Känslorna har jag i hjärtat och minnena i huvudet.

Kon Mari metoden är en hel vetenskap och att läsa hennes bok både inspirerade och hjälpte mig. Som jag ser på det går hennes metod ut på att rensa ut och minska antalet ägodelar för att frigöra tid. På detta sätt går det snabbare att städa, man slipper det eviga plockandet och stöket och man behöver inte lägga tid på att hela tiden organisera saker. När man rensar ska man lyssna på sin inre röst. Man tar ett objekt och känner efter, skapar det en gnista av glädje i mig? Här vill jag främst ta upp hennes rekommendation att tacka föremålet när man gör sig av med det.

Sakerna jag grävde fram ur flyttlådorna var alla förenade med känslor vilket gjorde det väldigt svårt för mig att göra mig av med föremålen även om jag ville. Då tog jag hjälp av Maries råd, att hålla i föremålet, känna in, minnas, tacka föremålet med ord och sedan packa ner det varsamt i lådan med bortskänkes. Det var revolutionerade och det frigjorde mig verkligen. Jag höll saken mot mig, mindes med hela mitt hjärta, tackade högt och befriade mig från det. På detta sätt fyllde jag kartong efter kartong som vi sedan skänkte. Det var fantastiskt och jag rekommenderar dig att testa!

För min del tog det tid och jag fick göra det i flera omgångar även om det inte är vad Marie Kondo rekommenderar. Jag kunde hålla i en sak och påminnas om allt den stod för. Jag visste att den borde få ett nytt hem där den faktiskt kunde skänka glädje istället för att ligga här i en flyttlåda. Men ändå kände jag mig inte redo. Vissa föremål fick jag gå över flera gånger tills jag kände att jag var redo att släppa taget. Ibland visste jag till och med att nu är jag inte redo att släppa dig men nästa gång kommer jag vara det. Det är inte renodlat KonMari att göra så här, men jag anser att man ska inspireras och sedan göra som det passar en själv.

Att hålla i föremålet, minnas och tacka föremålet för den lycka den gett mig var för mig revolutionerande. Det frigjorde mig från dåligt samvete och skam över att göra mig av med den. Det hjälpte mig att bearbeta mitt förflutna och minska både mitt mentala och fysiska bagage. Detta är som sagt bara en liten del av KonMari metoden men för mig gjorde den stor skillnad.

Är man intresserad kan jag förutom boken rekommendera att titta på serien ”Konsten att städa – med Marie Kondo” som finns på Netflix. Trevlig att titta på, toppen för inspiration (det ledde alltid till att jag rensade ut något) och visuella tips för hur man ska vika. Bara tipsen för hur man viker barnkläder, handdukar och allt möjligt revolutionerade våra byråer! Vill man dessutom involvera sin partner eller sina barn är det ju toppen att göra det till en mysstund i soffan tillsammans.

Ett litet sidospår. På bilden ser ni en liten docka bredvid boken. Precis när jag var som mest uppe i mitt rensande råkade jag få den här lilla dockan i ett paket från en internetsida där jag beställt varor ifrån. Det kändes lite komiskt att i just det tillfället få ytterligare en pryl men jag valde att behålla den. Så nu står den i min hall som en påminnelse om att jag vill leva ett enklare liv med färre tillhörigheter och plats för mer tid och andrum.

Share on Facebook
Tweet
Publicerat

Ekologiskt tvättmedel

Zeoliter – det hade jag aldrig hört talas om för ett par år sedan. Det är en form av mineralpartiklar som har ersatt fosfater och som finns i många pulvertvättmedel för att göra vattnet mjukt. Zeoliter ökar slammet i reningsverken samtidigt som de är svåra att skölja ur vilket gör att mycket av partiklarna blir kvar i tvätten. På så sätt sprids zeolitdammet i våra hem. Det finns misstankar om att det kan vara skadligt för hälsan och därför bedrivs forskning för att ta reda på hur det ligger till.

Ett bra steg kan ju vara att läsa på sitt tvättmedel och se om det innehåller zeoliter. Det finns endast i pulvertvättmedel. Vårt tvättmedel här hemma innehöll zeoliter och eftersom jag är allergisk mot damm valde jag att byta tvättmedel. Även om man inte är dammallergiker så är det väl alltid positivt att minska på dammet, särskilt om det finns misstankar om att det är skadligt för hälsan.

Idag använder jag ett ekologiskt tvättmedel som är flytande och parfymfritt. Tvättmedel Sensitiv från Sonett. (På hemsidan heter den Tvättmedel Neutral). Tidigare kallades den för Laundry Liquid Sensitive. Kan vara bra att veta eftersom inte alla återförsäljare har uppdaterat namnet på produkten. Sonett är ett tyskt märke som har ett stort utbud av ekologiska produkter. Tvättmedlet baseras på vegetabiliska oljor och innehåller inga petrokemiska tillsatser. Det finns inga konserveringsmedel eller enzymer och det är 100% biologiskt nedbrytningsbart. Dessutom är det väldigt drygt så här hemma är vi väldigt nöjda!

Share on Facebook
Tweet
Publicerat

Deodorant, antiperspirant eller au naturel

Använder du deo? Är det kanske egentligen en anti-perspirant? Eller gör du som jag och kör au naturel, helt naturligt?

För ett par år sedan hade den tanken aldrig slagit mig. Varje morgon tog jag min deodorantspray, tog ett djupt andetag, höll andan, sprayade mig under armarna, gick ut ur badrummet och pustade ut. Det låter ju inte särskilt bra nu när jag beskriver det, men jag reflekterade inte över det då utan gjorde samma sak dag varje dag. Men när jag kommit en bit på vägen mot ett naturligare liv tänkte jag på hur konstigt det var, att spraya en produkt på min hud men sen inte klara av att vara kvar i samma rum. Så jag började kolla upp min deodorant och blev inte så förtjust.

För det första är det skillnad på deodorant och antiperspirant. Med deodorant svettas man fortfarande men den motverkar den illaluktande doften som kan bli. Antiperspirant däremot stänger igen porerna vilket förhindrar att svett tränger fram. Många produkter som heter deodorant i sitt namn är egentligen en antiperspirant om man läser lite noggrannare på förpackningen. Många antiperspiranter innehåller aluminiumklorid som är väldigt effektiv för att få porerna att dra ihop sig så man inte svettas. Men på sikt tränger det också in i huden. Innehåller din antiperspirant aluminiumklorid? Det gjorde min.

Jag slutade tvärt med min deodorant, som hade visat sig vara en antiperspirant, innan jag ens hunnit undersöka vad det fanns för alternativ. Det som hände var att jag luktade illa från den ena armhålan men ingenting från den andra. Tydligen är det så att antiperspirant stänger in svetten i armhålan och hämmar den naturliga utrensningen av slaggprodukter. När man slutar med antiperspirant kan man därför lukta särskilt illa medan allt rensas ut. Efter ett par veckor luktade ingen av armhålorna någonting. Så jag har helt enkelt slutat använda något och kör nu helt au naturel, och jag älskar det!

Men, jag vet att det finns de som trots uppehåll för att rensa ut slaggprodukterna fortfarande behöver en deodorant för att inte lukta. Jag kan rekommendera att sluta med antiperspirant, låta kroppen svettas och rensa ut det den behöver och istället använda en deodorant om man känner att man behöver. En deodorant motverkar inte svetten utan bakterierna så det inte blir en illaluktande doft. Min sambo behöver deodorant och har varit fin nog att testa alla som jag har köpt till honom. Vi höll på ett tag och testade en hel del tills vi hittade en som han tyckte funkade bra. Den han använder är Ekologisk deodorant cream, doftfri, av Naturlig Deo. Den grundades här i Sverige. En av de deodoranter som min sambo testade var lite för mild och passade inte riktigt för honom men däremot så passade den ypperligt för min pappa. Det är Ekologisk deodorant, doftfri, av Deolicious. Den tillverkas för hand på Gotland. Dessa deodoranter använder sig av bikarbonat för att ta bort svettlukten. Är du intresserad av att veta mer om hur naturliga deodoranter fungerar kan du läsa mer på Naturlig deos hemsida.

Det gäller helt enkelt att testa sig fram. Vad passar dig? En naturlig deodorant varje dag eller kanske bara vid vissa tillfällen? Vågar du testa att köra utan något alls, helt au naturel? Vem vet, om du slutar kanske du upptäcker att du inte behöver någon deo!

Share on Facebook
Tweet
Publicerat

Linoljesåpa – en allt i allo produkt

För något år sedan var jag hemma hos min svåger och svägerska och skulle tvätta händerna i köket. Där stod en tvålpump med linoljesåpa. Jag blev helt förförd av både doften, konsistensen och känslan den lämnade mina händer med. Den luktade så gott och mina händer blev inte det minsta torra vilket jag brukade ha stora bekymmer med.

Nuförtiden har jag en stor dunk linoljesåpa i städskåpet.
I badrummet används det som flytande handtvål och när jag ska skrubba handfatet funkar det toppen. I köket står en tvålpump med linoljesåpa och lite vatten som jag tillsatt för att tunna ut såpan eftersom när man trycker på pumpen kommer det ut i form av skum. Prima för att tvätta händerna plus att det har ersatt vårt diskmedel här hemma. Förr hade jag alltid torra händer men det är numera ett minne blott. Sedan använder jag det såklart för att svabba våra parkettgolv.

I början testade jag linoljesåpa från olika tillverkare men blev inte riktigt nöjd. Det verkar vanligt med tillsatser, framförallt vatten för att dryga ut såpan. Jag ville ju ha den riktiga, så som jag mindes den. Därför frågade jag min svägerska vilken hon använde och det är numera den jag använder. Gysingesåpa. En svanenmärkt linoljesåpa tillverkad av kallpressad linfröolja som sedan förtvålats, helt utan tillsatser eller konserveringsmedel. Den är väldigt dryg, doftar fantastiskt och rengör utan att torka ut.

Men varför inte bara traska in på affären och köpa grönsåpa istället?
Tydligen är det så att grönsåpa innehåller färgämnen för att göra den grön och syntetisk parfym för att den ska lukta som den gör. Den har även en helt annan fetthalt och fettyp än vad linoljesåpan har. Jag gillar så rena produkter som möjligt och vill komma ifrån färgämnen och syntetiska parfymer. Dessutom är linoljesåpan så pass fet att jag kan tvätta händerna med den utan att bli torr vilket för mig är ett mirakel.
Vill man läsa mer om skillnaderna mellan linoljesåpa och vanlig grön/gulsåpa kan man göra det på Byggfabrikens hemsida.

Jag har även hört att man både kan tvätta och använda det som allrengöring men det har jag inte testat 🙂

Share on Facebook
Tweet