Publicerat

Digital detox – var 100% närvarande

Mitt livs detox var när jag valde att flytta till Norska fjällen för att för första gången bo själv. Jag hade ingen tv och begränsad wifi. Jag hade min laptop men ingen streamingtjänst och jag valde aktivt att inte titta på något. Hörlurarna fick sin plats i någon låda. Jag tog bort alla appar från mobilen som hade med sociala medier att göra. Jag stängde av notiser och pausade Facebook. Mobilen fick en plats på skrivbordet i vardagsrummet där den låg för det mesta samt över natten när den laddades. Den intog även ljudlöst läge. Först kliade det i hela kroppen. Tänk om någon ville mig något. Skulle jag äta själv utan tv? Det var så mycket svårare än vad jag kunnat tro. Men sedan vände det och blev mitt himmelrike. Det tog mig 12 timmar att köra från mitt hem i Norge till mina föräldrar i Sverige. Och för det mesta körde jag utan radio i tystnad. Det var vad jag behövde.

3 timmar och 15 minuter per dag, det är så länge vi sitter med mobilen i genomsnitt enligt en artikel i The Guardian från augusti 2019. Det blir ca 23 timmar på en vecka. Det är nästan ett dygn av sju. I medel tittar man på mobilen 58 gånger per dag, det blir 406 gånger på en vecka. Enligt en amerikansk studie från Nielsen spenderar vi 4 timmar och 46 minuter framför tv:n per dag. På en vecka blir det strax över 33 timmar. Lägger man ihop tittandet på tv samt mobil blir det nästan 60 timmar i veckan vilket innebär 2,5 dygn på en vecka. På en månad är det 10 dygn. Nästan 1 och en halv vecka av 4. Låt det sjunka in.
Detta är dessutom bara mobil och tv tid. Sedan har vi datorer och plattor. Och hur mycket blir det om man dessutom skulle lägga till när man lyssnar på musik eller podd i hörlurar?

Man behöver ju inte göra det så extremt som jag gjorde när jag flyttade till Norge. Men man borde stanna upp, se över sina vanor och reflektera över det. När vi säger att vi inte har tid… menar vi det? Eller har vi tiden bara det att vi inte ser hur vi förbrukar den? Att vara 100% närvarande är väl det vi alla drömmer om. Att själva vara det. Att de i vår närhet ska vara det. Att bli sedd och se andra.

Sen vi flyttade till den här underbara staden har jag regelbundet gått mina promenader i ett stort grönområde precis intill där vi bor. Ofta möter jag människor med hörlurar i öronen. Jag brukar lyssna på den susande vinden i trädkronorna och allt fågelkvitter. Men det har inte alltid varit så. För några år sedan spenderade jag mycket tid framför tv, dator och mobil. Var jag utomhus hade oftast hörlurar och lyssnade på musik. Men jag blev blind för omvärlden. Jag såg inte människor i ögonen, log och sa hej. Som jag gör nu, när jag möter andra som också lyssnar på vindens sus och fåglarnas kvitter. Jag var ständigt uppkopplad och nåbar, ständigt distraherad och aldrig 100% närvarande.

Nu under julen kan vi väl passa på att umgås med de människor som är viktiga för oss. För de som är långt bort kan man ringa eller köra ett videosamtal. Ett sms och en bild kan också värma. Det digitala har fört med sig mycket gott. Men man kanske kan ta en paus från skärmen och vända blicken till personen bredvid istället. Fråga hur det är. På riktigt. Ta en stund och bara njut av att vara. Öva upp tacksamheten. När jag har ett stilla ögonblick i naturen där jag bara njuter och andas, avslutar jag alltid med ett tack. Då sprider sig alltid ett leende över mitt ansikte och det värmer i hjärtat.

Namaste. Tack. Obrigado. Thank you. Asante. Gracias. Dank je. Merci.

Share on Facebook
Tweet
Publicerat

Ska vi plastbanta ihop?

När jag och min sambo flyttade ihop i huset hade vi med oss varsitt hushåll med köksartiklar. I början packades bara det essentiella upp men när vi sedan hade renoverat köket var det dags att ta tag i alla flyttlådor med diverse köksprylar. Vi hade många dubbletter så det var ett ypperligt tillfälle att rensa ut så mycket plast som möjligt. Helst behöll vi det som var av rostfritt stål, glas, trä eller keramik.

Varför ska man plastbanta?
Plast kan ge ifrån sig giftiga ämnen, framförallt mjuk plast som innehåller ftalater som fungerar som mjukgörare. Dessa ämnen kan vara både cancerframkallande och hormonstörande. När plast hamnar i naturen kan den även påverka djuren negativt, antingen genom att någon slängt plasten rakt ut i naturen eller genom att den har sköljts ut genom våra avlopp. Många textilier idag är gjorda av plast och när dessa tvättas släpper de ifrån sig tusentals mikroplastbitar som sköljs ut i våra vattendrag. Djuren tror att dessa fibrer är mat och på så sätt tas de in i näringskedjan. Plast är dessutom oftast gjord av en icke-förnyelsebar råvara nämligen råolja.

Så vad säger du, ska vi plastbanta ihop?
Man behöver inte ha bråttom utan ta det i sin egen takt. En bra start är att börja i köket och framförallt med den plast som kommer i kontakt med värme eftersom det är då många giftiga ämnen kan frigöras. Har man dubbletter av olika material, till exempel en bunke i plast och en i rostfritt, då kan man göra sig av med den i plast. Ett tips är att fynda på loppis! Behöver du skaffa något nytt till köket, välj då material som glas, rostfritt stål, trä eller keramik.

Vi köpte ett par ordentliga flergångskassar som vi alltid har när vi handlar. När vi kommit hem och packat upp varorna hänger vi kassen på dörrhandtaget på insidan av ytterdörren. Näste man som tar bilen tar med sig kassen och lägger den i bagageutrymmet. Vid frukt och grönt disken använder jag egna påsar i ekologisk bomull, men vissa saker såsom bananer blir så kladdigt så då väljer jag att ta en liten plastkasse gjord av sockerrör. Dessa sparar jag sedan när jag kommer hem och använder som avfallspåse till den lilla soptunnan inne i badrummet. Skulle vi ändå glömma påse och behöva köpa en så kommer den bli till avfallspåse i det kärlet där vi kastar plasten för att sedan återvinna den.

Vill man läsa mer kan man göra det på Naturskyddsföreningens hemsida eller på deras blogg. Det finns även bra råd på Kemikalieinspektionens hemsida. Jag kan rekommendera att läsa boken ”Den onda badankan – ditt barn och de osynliga gifterna” av Katarina Johansson. Hon pratar väldigt mycket om just plast. Det var omvälvande att läsa den, vissa saker kände jag att jag gjorde bra, andra saker mindre bra, men framförallt lärde jag mig mycket och jag anser att kunskap är makt.

Man kan ju börja med de små och enkla sakerna.
Alla kan göra något. Och tillsammans kan vi göra mycket.

Share on Facebook
Tweet
Publicerat

Galltvål – miljövänlig fläckborttagare

Som nybliven mamma fick jag ganska snabbt börja hantera fläckar på bebiskläderna. Förr brukade jag använda Vanish de få gånger jag behövde. Men jag vet att det är fullt av kemikalier och det var inget jag var intresserad av att använda på lillans kläder. Då upptäckte jag Galltvål. Galltvål är en miljövänlig fläckborttagare och rengöringstvål. Numera använder jag galltvål flera gånger i veckan och är oerhört nöjd. Det funkar så himla bra! Sambon köpte det på städavdelningen på ICA. Det finns både fast och flytande form och jag har prövat den fasta.

Galltvål innehåller naturliga ämnen. Den baseras på vegetabiliska oljor som är ekologiskt odlade. Galltvål innehåller inte parfym, konserveringsmedel, genmanipulerade råvaror, blekmedel eller optiska vitmedel. Det som hjälper till att ta bort fläckarna är dels klorofyll (som ger den gröna färgen) och oxgalla. Gallan tas från det restavfall som blir hos vanliga slakterier.

Jag brukar skölja plagget i vatten så smutsen åket bort, sedan gnuggar jag med tvålen och sköljer igen. Ibland försvinner fläcken direkt men är det en tuffare fläck brukar jag gnugga in tvål över fläcken och sedan låta plagget ligga en stund. Ett par timmar senare gnuggar jag och sköljer plagget i vatten och hittills har den löst alla fläckar. Så underbart att kunna använda ett så giftfritt alternativ på kläderna som ju är närmast huden.

Här hemma har vi bara använt det till att lösa fläckar på kläderna men tydligen kan galltvål användas till så mycket mer. Såsom att tvätta sitt husdjur, putsa fönster, rengöra ugnen, cykeln eller båtmotorn. Om man vill ha fast eller flytande galltvål beror på vilket användningsområde man har tänkt sig. Gå in på deras hemsida för mer tips och råd.

Hoppas du blir inspirerad till att testa!
Om du inte redan använder det förstås.

Share on Facebook
Tweet
Publicerat

REKO – handla direkt av producenten

Vi har nyligen börjat handla på REKO-ringen i vår stad och det är helt fantastiskt! Jag fick tipset från en kär kollega och nu vill jag sprida det vidare. Det hela går ut på att handla lokal mat med känt ursprung direkt från producenten. Det kan vara allt från grönsaker, äppelmust och bröd till yoghurt, ägg och kött. Du kan leta upp REKO-ringen som ligger närmast dig på Hushållningssällskapets hemsida.

Man börjar med att söka REKO-ring för sin stad på Facebook och ansöka om att gå med. I denna grupp lägger producenterna ut vad de de säljer, hur mycket det kostar och hur betalningen ska ske. De flesta producenterna är väldigt noga med att skriva ut sina certifieringar, vad de använder för foder och hur de odlar sina grödor. Undrar man något kan man bara lämna en kommentar med sin fråga.

Vill du köpa gör du din beställning genom att skriva vad du vill ha i kommentarsfältet. Alla affärer görs upp i förväg, man kan alltså inte köpa på plats. Ofta går det till så att producenten gillar din kommentar och då kan man betala via swish i förväg. Ett tips här är att vara noga med att skriva upp från vilken producent man beställt, vad man har köpt, vad det kostade och om man har betalat i förskott eller ej.

Sedan kommer dagen för utlämningstillfället och då får man åka och hämta sina varor. Det brukar vara på en lättillgänglig plats och vara i cirka en halvtimme. Då står producenterna uppradade, ofta med skyltar framför sina bagageutrymmen på sin bilar. Då är det bra om man varit noga med att skriva upp så man vet vad producenten hette, vad man skulle ha och om man redan betalt eller ej. Ta gärna med en kasse för att lägga varorna i.

Här förklarar jag hur man går tillväga när man vill handla REKO. Givetvis så kan man gå med om man är producent och vill sälja REKO. Eller kanske inte REKO-ringen finns i din stad, då kan du vara med och starta upp en. Mer information finns på Hushållningssällskapets hemsida.

Första gången vi handlade på REKO-ringen var konceptet nytt för oss så då handlade vi bara lite för att se hur det fungerade. Vi tyckte det var väldigt lyckat! Sist vi kom hem från utlämningstillfället hade vi med oss ett flak ägg, två glasflaskor med mjölk, tre liter yoghurt, tre stekostar, tre liter äppelmust och fryst hjortkött.

Kanske vi ses på nästa utlämningstillfälle?

(Bilden är tagen från Hushållningssällskapets hemsida)

Share on Facebook
Tweet