Bomullspads av bomullsfrotté

Använder du bomullsrondeller i badrummet? Då vill jag tipsa om bomullspads tillverkade av bomullsfrotté från ImseVimse. Det bästa är såklart att man kan använda dem om och och igen, bara till att tvätta dem i 60 grader. De kommer i 10 pack med en liten nätpåse som passar utmärkt både till förvaring och som tvättpåse så de inte försvinner i tvätten. De finns i färgerna svart, vit med rosa kant och helt vita.

Jag brukar använda nätpåsen som förvaring. Eftersom jag har de vita bomullsrondellerna tar jag en ljus tvättpåse och lägger dem i när jag tvättar ljusa sängkläder i 60 grader. Apotea säljer många av ImseVimses produkter och det är där jag har köpt mina.

ImseVimse är ett svenskt företag som tillverkar funktionella och återanvändningsbara textilprodukter. Deras bomullspads är tillverkade av 100% ekologisk bomullsfrotté. De är dessutom certifierade enligt OEKO-TEX® Standard 100 klass 1 för baby 0-3 år. Det är en certifiering med stränga regler så du kan känna dig trygg med produkten.

Fint för dig, för plånboken och för miljön.

Badbalja tillverkad av naturmaterial

Bebisen är inte särskilt gammal när den får sitt första bad. Sedan kommer han eller hon att bada en gång i veckan en lång tid framöver. Så badbaljan kommer hänga med ett tag. De flesta baljorna är gjorda av plast och det var något jag gärna ville undvika.

Det tyska företaget Rotho Babydesign har en kollektion som heter Bio Line som tillverkar badbaljan Bio Bath tub av naturmaterial. Den säljs på flera sajter här i Sverige. Badbaljan är fri från ftalater, BPA och formaldehyd. Om den placeras i jorden eller komposteras är den 100% biologiskt nedbrytningsbar. Den är gjord av 95% naturliga råvaror. 70% är socker, 25% olika mineraler och resterande 5% är baserade på fossila resurser. (Information hämtad från Rothos manual för badbaljan.) I botten finns det en avtappningsplugg vilket är väldigt praktiskt. Man bara ställer den så hålet hamnar över utloppet och så drar man upp pluggen. Badbaljan är även ergonomiskt utformad.

För att rengöra badbaljan använder vi en allrengöringssvamp som alltid ligger i Lillans skötbord och som bara används för att rengöra hennes badbalja. Vi sköljer ur baljan och tvättar sedan ur den med svampen och linoljesåpa och sköljer sedan igen. Eftersom hon badar med olja brukar man få tvätta ur den ett par gånger så den blir riktigt ren.

Vattenflaska i rostfritt stål

”Jag har ju hur många som helst. Och alla är i plast!” Det var min tanke när jag packade upp mina flyttlådor med köksgrejer och det titt som tätt dök upp vattenflaskor. Här höll jag på och plastbantade men hade ingen aning om vad det fanns för alternativ till vanliga vattenflaskor gjorda av plast.

Då skaffade jag mig en vattenflaska i plast men som var BPA-fri. Men jag ville ändå bort från själva plasten. Då hittade jag företaget Klean Kanteen som 2004 introducerade den första vattenflaskan i rostfritt stål. Idag säljer de många olika produkter men här hemma använder vi deras vanliga vattenflaskor i rostfritt stål.

De finns i lite olika utföranden. Vi har valt vattenflaskan Reflect 800ml tillverkad av tre material; rostfritt stål, silikon av livsmedelskvalitet och hållbart skördat bambu. Ingen färg och ingen plast. Vad vi anser är deras renaste produkt. På bilden syns det att vi har knutit paracord på locket. Den andra flaskan vi har är deras Classic 800ml som jag köpte när jag körde mycket bil. Den är orange och locket är en sportkork, alltså en ventil som man öppnar för att dricka. Smidig när man sitter framför ratten och vill kunna dricka samtidigt som man håller ögonen på vägen. Dock är den inte lika smidig att ha nerpackad i en väska då jag råkat ut för att den läckt. Nu pendlar jag inte längre så vi har funderingar på att byta lock till en bambukork, likadan som på vår andra vattenflaska.

Två vattenflaskor till oss två räcker alldeles utmärkt och vi har använt dem flitigt. Vi har använt dem i två år och de ser fortfarande ut som nya. En flaskborste och handdisk med ett diskmedel som inte är skadligt för vattenlevande organismer. Mycket mer behövs inte.

Vad är dina vattenflaskor gjorda av? Inspireras till att investera i hållbara vattenflaskor som håller länge och är bra både för dig och miljön.

Tvättlappar istället för våtservetter

Här hemma använder vi inga våtservetter. Varför inte?
För några år sedan var jag hemma hos min bror och hans familj. Min svägerska bytte blöja på en av flickorna och använde då torra tvättlappar som hon blötte upp i vatten. Då oerfaren av bebisar undrade jag varför hon inte använde våtservetter som jag sett så många andra göra. Hon svarade enkelt ”skulle du vilja torka dig i underlivet med våtservetter?”. Nej, det skulle jag inte vilja. Jag förstod hennes poäng. Bara titta på innehållsförteckningen på våtservetter, de innehåller ganska mycket kemikalier.

Här hemma använder vi tvättlappar från ICA Basic. De är tillverkade av ej klorblekt papper i nyfiber. De innehåller ingen parfym eller färgämnen. Dessutom produceras de i Sverige. Man bara blöter dem, kramar ur och använder dem för att torka rent. För att sedan badda babyrumpan torr använder vi tvättlappar i tyg från ImseVimse. Se inlägget om dem här. Vill man skippa engångsgrejer helt och hållet kan man använda dem istället för tvättlappar i papper.

Här hemma har vi skötbordet i badrummet så det är lätt att blöta tvättlapparna i handfatet när de behövs. När vi var iväg på Lilla familjens första äventyr bytte vi Lillans blöja på sängen i det extra rummet. Då började jag dagen med att blöta och krama ur tvättlappar som jag la i en skål och hade vid sängen. Ska vi iväg någonstans och vet med oss att vi kanske behöver byta blöja i bilen eller någonstans utan tillgång till vatten, då blöter vi så många tvättlappar vi kan tänkas behöva och lägger i en plastpåse i skötväskan. Nu när Lillan är med vid matbordet är tvättlapparna perfekta att ha på bordet. Bara till att blöta och torka rent de små händerna och runt munnen.

Lilla familjens första äventyr. Del 4

Ett äventyr vi aldrig kommer glömma.
Nu var det officiellt en pandemi. Onsdagen den 11e mars gick WHO ut och sa att covid-19 klassades som en pandemi. Vi märkte inte av det så mycket i vår vardag. Portugal hade väldigt få fall och Algarveregionen hade bara ett par enstaka fall i andra städer.

Fredag
Vi fick efter ett samtal hem reda på att Danmark stängde sina gränser. Samma eftermiddag gick vi och satte oss på uteserveringen till ett café. Då råkade vi höra en äldre man berätta för sin bekant att Spanien hade satt fyra städer i karantän. Av caféägaren fick vi reda på att skolorna skulle stängas på måndagen och att fler restriktioner var på väg. Plötsligt var hysterin kring coronaviruset överallt.

Lördag
Efter en god helgfrukost promenerade vi ner till havet, gick barfota i sanden bland vågorna och åt varsin glass medan Lillan satt nöjd i selen. På kvällen gick vi ut och åt portugisisk mat på vår favoritrestaurang. När vi kom hem läste vi att Spanien hade infört nationellt nödläge. De skulle försätta hela landet i karantän och stänga sina gränser på måndag kl. 8. Då var klockan 21 på lördagen. Planen hade varit att köra hem på onsdagen. Det var inte längre möjligt. Vi insåg att vi hade två val. Antingen fick vi förbereda oss på att stanna en längre tid. Eller var vi tvungna att packa bilen och köra nu för att hinna genom Spanien till Frankrike innan måndag kl. 8. Vi valde att köra och började packa med detsamma. Lillan sov och bilen fylldes. Kl. 01 lämnade vi lägenheten och körde ner för att tanka. Sedan lämnade vi Lagos och påbörjade den långa resan hem.

Söndag
Vi körde hela natten. I Spanien var allt stängt, men det gick fortfarande att tanka. Överallt fanns skyltar som uppmanade folk att stanna hemma. Vägarna var nästintill tomma förutom andra resenärer som precis som oss var på väg hem. På söndag eftermiddag passerade vi spanska gränsen och nådde äntligen Frankrike. Bilen hade rullat konstant och vi kunde pusta ut efter en intensiv körning. Glada hörde vi av oss hem och berättade att vi var i Frankrike. Lyckan varade inte länge. Efter en uppdatering av läget i Europa fick vi reda på att Tyskland skulle stänga sina gränser mot bland annat Frankrike på måndag kl. 8. Vi kunde undvika den gränsen genom att köra genom Belgien och Holland in i Tyskland. De hade inte uttryckt något om gränsen mot Holland, men vi kände oss osäkra. Länderna fattade beslut snabbt och vi ville inte fastna i Frankrike. Så medan bilen bara hade rullat några minuter på fransk mark tog vi beslutet att fortsätta köra genom Frankrike i ett sträck.

Det var natt och regnet öste ner. Vi hade kört i ett dygn utan paus. Jag var utmattad så jag körde in på en rastplats runt midnatt för att byta förare men sambon sov djupt. Jag bestämde mig för att låta honom sova och istället la jag huvudet på sidan och somnade medan regnet smattrade mot biltaket. Kl. 2 vaknade jag av att det var kallt i bilen. Det var de två timmarna vi sov. Sedan fortsatte vi köra.

Måndag
Vi passerade Paris kl. 6 måndag morgon. Det var mycket trafik men vi slapp den värsta morgonrusningen. Därefter körde vi in i Belgien och kl. 9 måndag morgon tog sambon sin första kaffe eftersom det mesta varit stängt på vägen. Enligt nyheterna var läget detsamma så vi körde vidare genom Belgien, Holland och nådde Tyskland runt kl. 13 måndag eftermiddag. Äntligen. Men vi kunde inte slappna av.

Återigen var frågan hur vi skulle göra. Skulle vi fortsätta köra genom Tyskland och vidare genom Danmark? Vi visste att Danmark hade stängt sina gränser men att de hade undantag för hemresande svenskar. Kanske skulle läget ändras under tiden. Kanske skulle det vara köer eller komplikationer. Dessutom behövde vi verkligen vila. Skulle vi ta in på ett hotell i Tyskland? I så fall skulle vi ha lång väg hem nästa morgon och det var osäkert kring läget med gränserna. Mina föräldrar hade föreslagit att vi skulle ta färjan från Travemünde i Tyskland som gick direkt till Trelleborg i Sverige. Det bestämde vi att vi skulle göra. Det skulle korta körtiden, ta bort orosmomentet med Danmarks gränser och vi skulle vakna i Sverige. Vi bokade färjan till kl. 22 på kvällen för att ge oss god marginal att köra genom hela Tyskland. På båten hade vi en hytt med dusch och bebissäng till Lillan. Det var fantastiskt. När vi somnade hade vi varit på resande fot i 2 dygn och vi hade kört 298 mil.

Tisdag
Tisdag morgon kl. 7 kom vi fram till Sverige och det var en sådan lättnad. Vi stannade till vid ett ICA på vägen för att äta lite frukost och handla. Kl. 13 rullade vi in på uppfarten till huset. Äntligen var vi hemma. Vi hade färdats 3 516 km på nästan 2,5 dygn med en 7 månaders bebis. Det hela kändes surrealistiskt. Ingen av oss hade någonsin kunnat drömma om att genomföra en sådan resa. Den där lördagskvällen förändrades allt i en handvändning. Det är fantastiskt vad man kan åstadkomma när det verkligen gäller. Lillan var så fin under hela resan trots omständigheterna och min sambo var min klippa. Jag ser på min familj och känner mig så tacksam.
Tillsammans klarar vi allt.

Ett äventyr vi aldrig kommer glömma.

Tvättlappar i ekobomull

Blöja av. Torka rent. Men sen då? En fuktig liten babyrumpa. Då passar det med tvättlappar i ekobomull. Här hemma använder vi tvättlapparna från ImseVimse för att badda torrt vid blöjbyten. Egentligen kan de användas till det mesta inom hygien både för vuxen och barn.

ImseVimse är ett svenskt företag som grundades 1988. De utvecklar och säljer funktionella och återanvändbara textilprodukter för barn och kvinnor. Tvättlapparna är certifierade enligt OEKO-TEX Standard 100 klass 1 för baby 0-3 år. ”… ett oberoende test- och certifieringssystem för textila rå-, mellan- och slutprodukter i alla produktionsled. Oeko-Tex täcker själva produktionsprocessen och inkluderar efterbehandlingar.” Klass 1 Baby är den klass som har strängast kriterier. Informationen är hämtad från ImseVimses hemsida.

Deras tvättlappar är i ekobomull och säljs i 12 pack. Man kan köpa tvättlapparna på hemsidan ImseVimse eller fraktfritt på Apotea. De finns även att köpa på flera andra butiker online.

The Biggest little farm – i symbios med naturen

Häromdagen tittade vi på en fantastisk dokumentär. ”The biggest little farm” eller på svenska ”Våran lilla bondgård” som finns på SVT Play. Det var en kollega till min sambo som tipsade om dokumentären och det tackar vi honom för. En mycket välgjord, vacker och hänförande dokumentär. Storyn tog oss med storm och vi som bara skulle titta en liten stund kunde inte låta bli att se färdigt hela dokumentären.

Den handlar om Molly, John och deras hund Todd. Man får följa med från början när allt började med en dröm och ett löfte som tillsammans ledde dem in på vägen att köpa och driva en gård. De kämpar för att skapa liv i jorden på en plats där allt är dött. Målet är att allt ska drivas i symbios med naturen själv. Perspektivet är holistiskt. Det handlar om hållbarhet, ekosystem och självförverkligande.

Genom att tro på sig själva förvandlar de en dröm till verklighet. De visar att inget är omöjligt. Så länge man har en vision och viljan att ta varje steg i rätt riktning. Det är verkligen en fantastisk dokumentär. Den är oerhört väl filmad. Den är så engagerande att det värmer i hjärtat när man tittar på den. Samtidigt som den lyckas vara spännande.

Vill du veta mer? Gå in på hemsidan biggestlittlefarmmovie.com.
Eller vill du titta direkt? Det kan du göra genom att klicka här.

(Bilden är tagen från biggestlittlefarmmovie.com)

Blixten – fredsmäklare och giftsanerare

När jag och min sambo flyttade ihop upptäckte vi ganska snabbt att vi hade olika nivåer för när man ansåg att det behövde städas. Min sambo föreslog att vi skulle skaffa en robotdammsugare och efter lite diskussion var vi överens.

Vi skaffade en Neato Botvac D85. Den fick flytta in under tv-bänken där laddstationen passade perfekt. Vi döpte den till Blixten.

Blixten är anpassad för allergiker vilket passar oss bra eftersom jag är allergisk mot damm. När vi skaffade honom höll vi på att lägga golv i huset så vi anpassade trösklarna så han skulle komma över dem. Det kan vara lite kämpigt med höga trösklar. På grund av min allergi har vi få mattor vilket också gynnar hans framfart. Inne i badrummet ville vi inte ha honom så då tejpade vi fast en magnetremsa framför tröskeln som är gjord för att Blixten ska känna av den och inte köra över. Blixten har även en fallsensor vilket gör att han inte trillar nerför trappor.

När vi båda jobbade gick Blixten på schema. Man ställer enkelt in när man vill att han ska dammsuga och hemma hos oss gick han varje vardag. Nu när jag är föräldraledig och hemma så trycker jag bara igång honom när jag går hemifrån. Känslan av att varje dag komma hem till ett nydammsuget hem är fantastiskt!

Blixten är inte bara fredsmäklare utan även giftsanerare.
Ett mycket viktigt uppdrag.

I våra hem finns det massor av kemikalier. De skapas när plast åldras och när datorn eller TV:n blir varm. Mycket kommer även från textilier. Dessa kemikalier sprids i luften och samlas sedan som damm på golven. När man har små barn som leker på golven är det extra viktigt att hålla dammet borta för annars utsätts de för en ökad mängd kemiska ämnen. Titta gärna in på Kemikalieinspektionens sida om Kemikalier i barns vardag.

Dammråttor är numera ett minne blott.
Blixten – vår fredsmäklare och giftsanerare.

Lilla familjens första äventyr. Del 3

Resan gick bra och när vi väl kommit fram gick det lätt att göra sig hemmastadd. Dagligen begav vi oss ut på små äventyr. Upptäcka staden, strosa i gränder med tvätt hängandes utanför fönstrena, sitta på ett café och njuta av sötsaker och gott kaffe, äta glass och se ut över marinan. Men vår favorit har nog varit alla upptäcktsfärder längs med kusten. Att hitta fram till fantastiska utsiktspunkter med vyer som tar en stund att ta in. Dessa oerhörda klippor. Atlantens olika blå skiftningar beroende på klockslag. Att gå barfota på stranden och känna det kalla vattnet skölja över fötterna. Bara vara och lyssna på vågorna, mjuka som kraftiga beroende på tidvattnet.

Till slut hittar man sina favoriter. Caféet. Stranden. Utsiktspunkten. Restaurangen. Stället i stan som gör egen glass. En rytm tar sin form och äventyret blir sakta hopflätat med en vardag. Det känns skönt. Att ha en lunk med stora penseldrag som passar alla tre. Det finns en charm i det också, när äventyret blir till vardag.

Det är roligt att se hur Lillan trivs. Hon tjuter av glädje när hon får se att vi plockar fram bärselen och hon älskar att vara ute på promenad. När hon ska äta frukost öppnar jag balkongdörrarna som vetter mot några stora träd. Hennes lilla glädjetjut när fåglarnas kvitter fyller vardagsrummet. Lunch i solen på balkongen medan Lillan sover eller sitter med solhatt i skuggan från träden. Fika med pastel de nata, vår favoritgodsak som är typisk för Portugal. Så tar vi oss ut på våra små äventyr under eftermiddagarna.

Nära och kära har skickat bilder på första snön som lagt sig. Här går vi i T-shirt och njuter av solen och den klarblå himlen. Efter lite funderingar valde vi att stanna några veckor till. Det är ju så härligt här och vi vill passa på så länge vi kan. Så nu spenderas även mars månad bland palmer, strandpromenader och glassätande i solen.

Läst ut en bok? Sprid glädjen vidare

Jag älskar böcker. Jag tycker om att läsa dem. Att hålla i dem. Slukas av dem och se världen ur nya perspektiv. Men jag har insett att jag i princip aldrig läser en bok mer än en gång, särskilt inte om det är en roman. Det var en upplevelse. Och nästa gång jag läser vill jag ha en ny. I 99% av fallen. Så vad gör man av alla böcker man läst och vet med sig att man inte kommer läsa igen? Det kändes tragiskt att deras öde skulle bli att stå och samla damm. Böcker är ju till för att upplevas. Det är deras syfte. Det var då jag fick idén. Idén om att hjälpa böcker på traven med att uppfylla sitt syfte, att läsas och upplevas.

Jag tog boken jag hade läst ut och på insidan av omslaget skrev jag:

”Hej!
Jag hoppas du tycker om den här boken! När du har läst den, skriv ditt namn och lämna den sedan någonstans så att någon annan kan hitta den.
Spread the joy!
———————————–
Karin”


Sedan lämnade jag den på tåget. Nästa gång jag hade läst ut en bok skrev jag samma sak. Det var en varm sommardag, då lämnade jag den på en parkbänk vid ett populärt promenadstråk. Nästa gång lämnade jag den i gallerian. Nästa på fiket. Sen på ett hostel. I ett väntrum.

För att ingen ska tro att det är en kvarglömd bok och därmed inte vilja ta den brukar jag skriva en post-it lapp som jag sätter på framsidan med texten:

”Läs mig!”

Och så har det fortsatt. Ibland när jag läst ut en bok kommer jag att tänka på någon jag känner som boken skulle passa. Då frågar jag om de vill ha boken. Vill de det, ja då skriver jag ner den lilla texten och ger dem den. Annars lämnar jag den på en plats där människor rör sig. Jag älskar att lämna ut böcker jag läst. Jag har säkert lämnat ut närmare 100 böcker snart. Kanske har du sett någon av dem? Eller kanske rentav läst någon av dem, skrivit ditt namn och lämnat den vidare?

Tänk vad häftigt om vi kunde göra det här tillsammans. Har du läst en bok du känner dig nöjd med? Skriv in den lilla texten på insidan av omslaget, fäst en post-it lapp på framsidan och ta med den ut nästa gång du ska någonstans. Hur kändes det att lämna den? Första gången kändes det pirrigt för mig, vad ska folk säga tänkte jag? Ingenting är svaret. Möjligtvis tittar någon lite intresserat. I början brukade jag komma tillbaka efter en stund. Boken var alltid borta inom 5 minuter.

Så vad säger du? Vill du vara med och sprida glädje?